Karlstads Ridklubb-Nostalgi

Hästliv på Nygård

Hästarna har mycket att lära oss människor



Karlstads Ridklubb-Nostalgi

Här finns bilder från KRK och några av lektionshästarna på 70 och 80-talet. På den tiden hade man inte kameran med så ofta så det är mängder av hästar som inte finns med. Om någon har bilder på fler hästar eller mer fakta runt hästarna så maila mig gärna så lägger jag in det på sidan.

 bigganl66@hotmail.com


Karlstads Ridklubb













Hagarna höll på att göras iordning, men manege stall och lilla fölstallet till höger ser ut som det gjorde även senare.

Här är byggnaderna gula, men de målades röda -78.








Här är en bild från ridklubbens 30-årsjubileum 1975.

I bakgrunden ser man domarläktaren.



Karstads Ridklubb grundades 1945 och anläggningen på

Våxnäs invigdes 1953. Invigningen var pampig. OS-vinnaren

Henry St Cyr var där och red en uppvisning.


Ägare till ridskolan var Lars Nicander som drev den

tillsammans med sin fru Brita. Han gick under namnet

"farbror Lasse", var fd militär och utåt rätt barsk. Han

var dock inte alls så sträng egentligen och ganska rolig

under ytan.

                            Lasse 1948













                                                                                                                                   


















     

                                                                                                                                       Lasse och Sham



Lasse hade själv ridlektioner alla vardagskvällar och Brita satt på kontoret och tog emot betalning. De första lektionerna varje dag hade någon av klubbens andra instruktörer, Birgith Redefjord och Gunilla "Gugge" Svensson. De hade också lördagarnas nybörjarlektioner. På söndagarnaa var det två uteritter på förmiddagen. 10.00 och 11.00

När jag började rida 1976 kostade en lektion 14 kr. 


Farbror Lasse hade strikta rutiner. Efter söndagarnas uteritter tex, skulle hästarna äta sin lunch i lugn och ro. Då fick ingen vara i stallet. Alla som var på klubben skickades över till klubbsidan med ett träns eller två och ett par vojlockar. Alla träns skulle plockas isär, putsas och smörjas. Alla urtjocka dubbla teddyvojlockar skulle borstas. Detta höll vi på med ett par timmar tills vi fick gå in i stallet igen. Då var alla träns rena och fina och vojlockarna borstade. På alla klara träns skulle käkremmen läggas i kors så att det syntes att det var klart och hängde snyggt och prydligt. (jag gör kors på alla träns än i dag).


När detta var klart fick vi pyssla om våra älsklingshästar. Då kom alla rykthinkar och ryktpåsar fram. Vi vände hästarna i spiltorna eller tog ut dem på stallplanen om det var fint väder och så ryktade vi hästarna så det stod härliga till.


Under helgerna fick två personer jobba i stallet och fick lön för det. Vi fick 140 kr för en hel helg och det var bra betalt tyckte jag då. Jag var 12 år när jag började jobba helger och det blev många helger sedan. När jag var 14-15 jobbade jag ungefär varannan helg. Det var minst sagt ett stort ansvar och mycket hårt jobb, men vi klarade det alltid och lärde oss oändligt mycket på det.


Vi var alltså två tonåringar som började 07.30. Då skulle alla ca 33 hästar fodras och alla spiltor mockas. De 5 boxarna mockades senare under dagen. När mockningen var klar gick vi över till klubbsidan och städade klubbrummen. Läktaren skulle också sopas. Sen skulle alla lektionshästar borstas och sadlar och träns hängas fram. Till första lektionen 10.00 skulle lektionshästarna vara sadlade och tränsade.


De hästar som inte skulle gå lektioner under dagen skulle ut i hagen och eftersom vi bara hade tre hagar och hästarna då skulle gå en i varje hage fick vi byta hästar i hagarna ganska tätt för att alla skulle hinna gå ut. Vi hade alla fodringar, skulle se till att stallet var mockat, sopat och snyggt hela dagen, vi skulle sadla/tränsa hästar som skulle in i manegen, sadla/tränsa av de som kom in i stallet osv. På helgerna fick hästarna äta kli med melass och detta skulle blandas med hett vatten i två jättestora baljor Vi utsåg några av de yngre tjerna som fick kavla upp tröjärmarna och hjälpa till att blanda. Det brukade sluta med att de hade kli upp till axlarna och lite överallt. När jag var yngre var det jag som fick blanda. Hierarkin i stallet var väldigt tydlig.


På söndagarna skulle vi se till att hästarna var klara till första uteritten 10.00 och sedan att alla träns blev putsade och alla vojlockar borstade. Vi skulle se till att hela stallplanen, som var av asfalt, blev sopad, fylla på spån i alla spiltorna och mocka boxarna. Vi skulle också "skotta på dyngan". Vi hade en container som vi tömde dyngkärrorna i och när den började bli full var vi tvungna att skotta upp dyngan längst bak så att det fick plats mera. Det var grymt jobbigt. Ingen som har jobbat i stallet har nog glömt det (puh). Det skulle vara snyggt och välsopat i stallet.


Vi hade ansvaret för stallet och hästarna hela helgerna och såg till att allt flöt på och fungerade. Många gånger slitigt, men oj, vad roligt vi hade. I stallet fick jag vänner för livet.


Nu till lite bilder av hästarna.


                      Puck

                       1952

                   Prins  Sten   




Puck var en russhingst och pappa

till många av ponnyerna som

fanns på ridskolan när jag började.

Den här bilden är tagen -78 så han

är hela 26 år här.




Här är en bild av Puck från ungdomens dagar.       

                                                                                       Puck och Ingegerd vid den beryktade gödselcontainern
















     

                                                                     


                                                    Lotten                                                              I lilla hagen                                

                                                        1954

                                                Pimpernell  Algo                                                   


















Lotten med sina avkommor Toker och Pia

Hon var en riktig trotjänare och mamma till många av klubbens ponnyer. Genomsnäll.  Bilden är tagen 1983















     



      Hick

       1962

e) Puck u) Lotten








     

                                        Pinnoccio

                                           1963

                                e) Puck  u) Sara














                                                             

                                                                                                                       Ute på stallplan




               



          Pinoccio i klubbens almanacka 1983

                                                                                                                                                      Pysen

                                                                                                                                                        1961

                                                                                                                                               e) Puck  u) Sara





























                                                                                                                             

                                                                                                                                  Pysen i manegen

                                                                                                                     

                                                                                                                     

                                                                                                                             

Pysen med Katarina Nyström på ryggen.

Tack Katarina för de fina bilderna.




             Pysen och Susanne

            Björkehammar 1978

Pysen var snäll att rida med kunde vara

riktigt bitsk vid hantering. Man fick se upp.









Toker var också en av Pucks avkommor. Född  1961 e) Puck u) Lotten. Här är han lös på stallplanen. Eftersom vi hade så få hagar fick ofta någon häst gå lös där.



















På bilden till vänster är han unghäst och till höger är han 34 år. Han var kvar på ridskolan tills han var 22 år och sedan levde han länge som pensionär hos Gugge Svensson som under många år var instruktör på KRK.





Här är jag 1977 och kramar ponnyn Snowball, allmänt kallad Snobben. Han var importerad från England och troligtvis född 1971. Han såg inte så bra på ena ögat och kunde vara lite skygg. Det sades att han fått en högaffel i ena ögat som väldigt ung.




                        Snobben på stallplanen 1978








                            Snobben med Synnöve.






























                                         

   Susanne och jag är på väg till och från stallet en lördag våren 1977.



Här är Pascal med en okänd ryttare och bakom dem sitter farbror Lasse på Guy.













     Annica Håård på Victress Pamphi

    (en ponny som ägdes av Nina Gewert)













                       


                       Klimpen

                             1968

        Lambay Inver   Don Paddy

 

Klimpen var en Connemara som egentligen hette Lord Chasmir, men det var aldrig någon som sa annat än Klimpen. Jag minns honom som snäll och väldigt hoppglad. Här är han i stora hagen. Bilden är tagen 1978.



En bild som var införd i Wahlströms Ponnyklubbs tidning 1977.




Birgith Redefjord på Guy, Karin Pålsson på Klimpen, Maggan Pettersson på Pysen, Helena Jansson på Lotten, Trine Knutsen på Farim, Helene Lindestad på Pinoccio, Katarina Ström på Hick, Kicki Högberg på Dick, Lena på Snobben, Okänd ryttare på Pia, Karin Edström på Rasmus, Ingrid Osterman på Toker och Berit på Puck. Brita och Lasse.



Bombi Bitt

En olderburgare av modell grov. Skumpig som få i traven. Birgith Redefjords älskling.

Här är han med Susanne Björkehammar på ryggen. Troligen -83






















Hampus

En stor, kraftig häst som inte gillade när man höll på med honom. Han ville helst vara ifred eller ha folk på ryggen. Ridlärna höll i honom tills ryttaren suttit upp. Vid ridning vara han nöjd, men ganska seg. Han stod i skospiltan mellan stora stallet och ponnystallet. Han hade en ovana att backa riktigt långt bak och då vågade nästan ingen gå förbi. Han fick många extra hötussar för alla smet in i högången för att hämta en tuss och slänga så långt fram som möjligt. Då tog han några steg fram för att äta och alla gick snabbt förbi.





Calypso

1966

Ouvertyr  Boheme xx



Calypso och jag på stallplanen 1981. Här är han nyschamponerad efter sommarbetet.




Pentagon

1961

Heimdal  Parboäng



Pentagon tillhörde ackordhäststiftelsen. Förr var det rätt vanligt att kronan lånade ut hästar till ridskolor. Pentagon var ursnäll, lugn och trygg. Tyckte mycket om att rida honom den första terminen jag red. En suverän nybörjarhäst. Han tävlade också lite dressyr så han passade även mer avancerade ryttare. Han gick ofta lös  på stallplanen och när han inte ville vara ute längre öppnade han dörren själv och gick in och ställde sig i spiltan.




                                                                                 Pentagon i klubbens almanacka 1983













I manegen 1979




Sonette

1963?

Ganymed  Tokayer









Sonette var ett sto som hade lite bråttom med det mesta och utmärkte sig genom att alltid gå med tungan hängnade utanför. Här är hon i paddocken. Pentagon var hennes bästa kompis. De kunde stå och klia manke över staketet hur länge som helst.








Familjen


Lotto Pascal, Castor och Zatana


Lotto

1968

Furioso  Shagya


De fyra kom till klubben 1978 och blev kallade familjen hela tiden. Pascal tävlade en hel del dressyr och Castor tävlade hoppning när de blev lite äldre. 


Pascal

1973

Pegasus Furioso






Zatana

1974

Caracas Furioso














Castor

1975

Caracas  Furioso














Castor var en rolig häst att rida, både i hoppning och dressyr. Han var känslig, lyhörd och pigg.





Castor och Zatana i unga år






Acent "Acke"


En av de få privathästarna som fanns uppstallade på ridskolan.                                      (ägare Maggie Larsson)








Guy

1968

Sweet Marhu xx  Sorrento







Acke








Guy red jag mycket under en period. Jättemysig häst. Han var också farbror Lsses ögonsten.








Piruette

1971

Idealist  Piaff


Piruette var hästen med ett hav av energi. Han älskade att hoppa. Det var huvudet i vädret och full fart.

Han var tant Britas stora favorit.










                                  Patrik




Ett stort kantigt halvblod på 176 cm. På den tiden var det inte så vanligt med hästar över 170 cm så han blev nästan lite av en attraktion ett tag.






Störst och minst. Här är Annica på Puck och Per-Olov på Patrik.

















Min manskapssadel som jag fick av Lasse. När klubben skulle ta över verksamheten var vi ett gäng som hjälpte till att städa ur ett förråd med utrustning. Vi fick lite grejer som tack och den sadeln har jag kvar än, liksom ett par packfickor i läder och en täckgjord. Täckgjorden är smart. Man fyller putorna med hö eller halm och plockar ur det enkelt. Sadeln är från 1917 och gjorden från 1924. Lädret har inte ens blivit mörkt på täckgjorden. De gjorde hållbara saker förr.
















Min gamla stallåda från förr hänger också med idag , precis som mankborsten som är över 30 år . "Vardagsnostalgi"
















Sommaren 1982 hände mycket i klubben. Farbror Lasse pensionerade sig och klubben tog över hela verksamheten. Vår nya ridskolechef Ann-Margrethe Hermanssen kom. Med henne kom nya rutiner, nya hästar och lektionerna blev verkligen annorlunda. Hon var och är fortfarande en helt fantastisk instruktör. (numera Ann-Margrethe Andersson).

Hon lärde mig oerhört mycket.


Fortsätt till nästa sida om du vill se mer från klubben. Där fortsätter nostalgitrippen.