Sawanna

Här skriver jag om Sawannas träning och utvecking. Vår väg framåt genom livet.

2013

"fölåret"

Januari

Gott nytt år. Jag det gissar jag att det blir. Vi startade året precis som vi slutade det förra. Alltså lugnt. Sawanna är lite piggare än i höstas, men fortfarande slöare än vanligt. Det är som om hon går på reservtanken ibland och vissa dagar känns tanken nästan tom. Arbetet anpassas helt efter hur hon är för dagen. Det blir ånga lugna uteritter. Ibland är hon tokpigg i skogen och då kan vi trava och galoppera mer förstås. På ridbanan jobbar vi lika ofta som vanligt, men passen är ca en halvtimme och på basic nivå. Mycket grunder som att hon svarar bra på hjälperna, långa och korta steg, böjning, mycket övergånger mellan tempon, gångarter och rörelser. Korta men innehållsrika pass.

Jag tycker hon är lite tjockare än vanligt, men ingen direkt fölmage. Hon ser bara ut att vara rundare än vanligt.

                                                       Sawanna i januari

Februari

Månaden startade med mycket kyla vilket gav frusna vattenleningr och mycket krångel med vattnet. Ena veckan blev det inte mycket ridning alls för att jag fick bråka med vattenleningarna istället. Se fick jag blindtarmsinflammation som grädde på moset. Blev opererad och kunde inte göra någonting på ett par veckor. Denise var en ängel och tog hand om hästarna som fick helvila under tiden. Efter ett par veckor kunde jag sitta upp igen. Får ta det försiktigt nu i början, men det känns bra att kunna börja rida igen.

Sawanna överraskade mig stort när jag började rida igen. Eftersom hon börjar bli rätt tjock och dessutom fått stå helt i 2,5 vecka så ville jag ta det väldigt llugng, Icke. Sawanna bjöd på en sällan skådad energi. Plötsligt hade hon massor av den varan och var otroligt arbetsvillig. Vi dansade på ridbanan som om hon vore i topptrim och så är ju inte fallet alls. Vet inte vad som tagit åt henne, men njutbart är det så länge det nu håller i sig. Longerade en dag och det var ett bra tag sen sist. Hon började med att röra sig väldigt bra i trav oc skritt, men så bad jag om galopp... Ja hon fick tokspel. Kastade sig, bockade, kosparkade och bytte galopp i en salig röra. Fick fokusera på att få henne lugn och att hon bara skulle trava bra. Vill ju inte att hon går  omkull med sin dyrbara last.

Ljuvliga dressyrpass har det blivit i slutet av månaden i alla fall.

Mars

Månade började bra. Jag har tagit för vana att känna på hennes mage när hon kommer in på kvällarna och första mars kände jag fölet buffa runt där inne. Det var första gången jag kände det och vilken lyckokänsla. Efter att jag känt detta blev det så påtagligt och jag känner mig inte lika bekväm med att rida henne eller rättare sagt arbeta henne. Även om hon nu är pigg och vill mycket känns det inte riktigt bra att hon ska arbeta. Jag känner mig mera bekväm med att lilla ute i skogen. Det blir nog mycket sprsamt med dressyrarbete i fortsättningen. Planen är att jag ska rida denna månaden ut och under april blir det mera markarbete, promenader, tömkörning osv.

Hon är redan så tjock att det känns när jag sitter på. Hon är bred i vanliga fall, men nu.... Schabraket kan inte ligga som vanligt utan står rakt ut vid magen. Fortsätter hon att öka i storlek så kan jag inte rida så länge till. I vilket fall som helst så mår hon bra. Hon verkar nöjd med livet. är pigg och glad så det känns bra.

I mitten av månaden bestämde jag mig för att lägga ner ridningen. Hon är så bred att jag får ont i höfterna av att sitta på henne. Hon växer rejält nu.

Sawanna verkar nöjd. Hon stor ofta för sig själv i skogen med halvsluta ögon.

April

Skrapar av vinterpäls i drivor och nu börjar det synas lite hur hästen faktiskt ser ut under alls päls. Det är mycket kvar än, men skönt att det börjar minska. Magen växer och fölis lever rullan därinne. Hovslagaren har varit här och plockat av henne skorna. Eftersom hon ändå inte kan ridas längre kan hon lika gärna gå barfota. Jag tog några enstaka sktitturer i början av månaden, men det gör för ont att sitta på. Vi tar våra promenader istället och hästen verkar belåten med det. Hon kliver på bra när vi är ute och går. Ser till att vi går i backar så hon får ta i lite extra.

Dygn 244

Maj

Vi fortsätter med våra promenader. Sawanna är glad och nöld. Mer och mer päls försvinner. Snart är sommarpälsen helt framme. Hon får till sin stora glädje äta mera mat nu och det säger hon inte nej till förstås. I mitten av maj märkte jag hur juvret började förändras. Det har börjat växa betydligt. Spännande minst sagt.

En viss oro finns eftersom jag är så oerfaren när det gäller dräktighet och föl, men jag får bolla frågor med de som kan. Hingstens matte Linda får bistå med sin kunskap till som tätt.

I slutet av man släppter hästarna i sommarhagen ett par km bort. De verkar njuta av litet. Sawannas juver krympte ihop till vanlig storlek efter bara några dagar där, men jag söker information så mycket jg kan och det verkar vara vanligt att fuvret växlar i storlek. Hon tilläggsfodras också på betet då jag inte tror att enbart bete räcker så här mot slutet av dräktigheten. Hon äter glatt som vanligt. Mat är livet.

Juni

De gick på bete fram till slutet av juni då hästarna fick komma hem igen, tre veckor före beräknad fölning. Juvret ökade i storlek igen så fort de kom hem.

Sawanna gillar det lugna livet. Nu får hon bara gå i hagen och komma inoch bli borstad. En stillsam tillvaro.

                         Dygn 313

Juli

En bit i i juli började bäckenbanden släppa och jag hade ännu mera uppsikt över henne.

Dygn 325, ringde Anders till mig på jobbet och menade att Sawanna inte beter sig som vanligt. Hon hade stått stilla på samma ställe i 2,5 timme. Jag bad honom ringa mig direkt om någon annat hände.

När jag kom hem från jobbet den kvällen, sista arbetsdagen innan semestern, så såg jag att det fanns mjölk i juvret, vilket hon inte haft tidigare. I övrigt verkade allt som vanligt.

13/7

Morgonen efter fodrade jag som vanligt och såg att det dropade mjölk från juvret. Sawanna kom oc åt, men efter några minuter gick hon därifrån. Jag reagerade förstås, då hon aldrig lämnar mat annars. Hon gick och ställde sig ner mot ett hörn av hagen. Jag sprang ner och flyttade över Polly till hagen bredvid. Precis när jag gjort det lägger sig Sawanna ner och vattnet går.

Strax blev två små hovar synliga, men när hon krystade hände ingenting. Jag blev orolig och visste inte om jag skulle hjälpa till eller avvakta. Anders fick stanna hos Sawanna och jag gick in och ringde. Lite lagom stressad ringde jag till Linda, hingstens ägare. Hon gick uppmana mig att börja andas och ringa en veterinär istället.  Ja, så klart. Jag ringde direkt veterinär och hon frågade hur det såg ut just då. Jag gick ut och anders ropade -nu är den ute!

Tackade snabbt veterinären och sprang ut i hagen. Bara bakbenen var kvar ännu. Jag fick vara med i början och i slutet. Jag tror det var bäst så när jag blev så stressad.

När Sawanna vilat lite reste hon sig och hälsade på sin vackra son som ska heta Marvelous Mix.

Hon visade sig vara en jättebra mamma precis som jag anat. Hon är lugn och verkar njuta av hela situationen.

Nu längtar jag efter att få börja rida igen. Jag får vänta ett tag till, men sen ska vi igång igen.

Nybliven mamma!

            2 timmar gammal

                      Älskade hästar!

                                                                                                                    10 timmr gammal

Augusti

Det hände inte så mycket under månaden. Sawanna gick i hagen och var mamma på heltid. Lite väl snäll mamma ibland då Mixen härjade runt och på henne. Hon verkar inte bry sig.

September

I början av månaden fick de sällskap i hagen. Notorius, kallad Nutte flyttade in. Hans matte Anita har flyttat in i lillstugan. En arabvalack på 18 år. Sawanna var förstås vansinnigt vaktig och släppte honom inte nära fölet. Själv går hon ju sällan nära andra hästar så det förvånade mig inte att hon höll avstånd. Det tog drygt en vecka innan hon lät Mixen och Nutte hälsa på varandra.

I mitten av månaden fick hon en hovböld och blev rejält halt. Hovslagaren kom och skar upp den och efter ett par dagar med bandage så var foten fin igen och hon skoddes fram. 

Oktober

Den här månaden har det börjat hända saker.  I början beslöt jag mig för att prova ta ut SAwanna ur hagen och in i paddocken en liten stund. Bara 5 minuter första gången. Jag satte på henne repgrimma och lät henne skrittaq och trava lite på volt. Hon verkade tycka det var roligt att det hände någonting.

Dagen efter, närmare bestämt 7/10, var jag så sugen på att rida att jag inte kunde hålla mig. Jag tränsade henne i hagen och red sedan barbacka i 10 miuter på ridbanan. Vilken underbar känsla att äntligen få sitta på henne igen. Hon var pigg och framåt och lyssnade väldigt bra på hjälperna. Så lyhörd att jag blev alldeles rörd. Jag njöt i fulla drag. Dagen efter gjorde vi samma sak och en vecka senare sadlade jag och red en kvart. Sawanna kändes otroligt bra. Mjuk och svarar snabbt på varenda hjälp, som om inget avbrott existerat. Konsditionen är en annan femma. Den finns inte. Skrittade mest förstås, men provade lite llugn trav. Ett var går bra men inte mer. Då blir hon väldigt andfådd. Det blir till att ta det riktigt försiktigt och helt enkelt ta ett varv i taget så här i början. Jag har inte bråttom. Bara att kunna sitta på henne igen känns stort. Nu smyger vi försiktigt igång igen.

Har nu ridit 2-4 ggr i veckan ca 15 miuter varje gång. Hon känns kalasbra. Till och med provat galoppera ett halvt varv åt båda håll och när hon orkade med et utan att bli framtung blev jag riktigt förvånad. Galoppen är ju hennes stötesten och när hon är ur form brukar det märkar absolut mest där, men icke. Det är konditionen som saknas än, men annars känns hon verkligen kalasbra.

Vi tar det sakta. Travar max 2 varv åt gången nu. Red barbacka en dag på ridbanan och beslöt mig för att skritta av henne ute på väågen. Ville se hur både Mixen och Sawanna skulle reagera när de inte längre kuknde se varandra. En liten sväng tog vi och ingen av dem reagerade alls. Ingen som ropade. Sawanna klev på som vanligt och Mixen gnäggade väldomnande när vi gjorde halt utanför stallet igen. Vad duktiga de är!

November

Har fortsatt rida ca 4 dagar i veckan och vi kommer igång mer och mer. Nu är konditionen lite bättre. Mera trav och galopp på uteritterna orkar hon nu. Än så längte rider jag inte mer än 35 miuter. Årstiden ger oss inte det bästa underlaget, men eftersom vi lighttränar under igångsättningen så passar det oss rätt bra. Mixens halvbror Harley kom mitt i november så nu har hon ytterligare en som ska hållas koll på. Efter några dagar var han anpassad och inne i den lilla flocken.

December

Lite snö kom det och det var fint att rida på men tyvärr fick det inte ligga kvar. Nu är det is som gäller så vi tar det lilla lugna och hoppas på snö igen. Konditionen blir stadigt bättre. Nutte flyttade till fodervärd precis före jul så nu är de tre igen.

2014

Januari

Nytt år igen och nya tag. Det ska vara vinter, men själva vintervädret luser med sin frånvaro. Det är novemberväder i januati. Blött, regn, blåst och lera överallt. Inte speciellt trevligt. Det har blivit lite ridning, men det är lightversion av träning som gäller än. Många dagar när jag komit för att rida har hon varit så blöt och smutsig att vi tagit en promenad istället. Mest uteritter under denna månad. Bara lite dressyrarbete. Inget fel i det. Konditionen behöver jobbas upp mera, även om den är rätt ok nu.

Vårt fokus är att försöka få tillbaka den fysik hon hade innan dräktigheten. Det är mycket mage kvar, men det går åt rätt håll. Eftersom det är rätt länge sedan hon var i full kondition så tar vi det sakta med säkert. Digivningen kräver rätt mycket av henne också. Mixen står i egen box på natten från början av januari så hon går vila ordentligt på nätterna. Hon verkar nöjd med det.

Februari

Vi är ute i skogen mycket. Hon är pigg och explosiv vissa dagar. Hanna var här och gjorde en ordentlig genomgång av henne då jag kände att snedhetet i korset/bäckenet ökat igen, vilket det ofta gör när hon inte kan tränas ordentligt. Nu har hon ju vilat mer än någonsin så att det bara var lite snatt var ändå väldigt pisitivt. Inget annat fanns. Inga låsningar utan mjuk och fin i kroppen. Nu kan vi börja träna lite mer fokuserat. Vi har återupptagit kliven över cavaletti och bildäck så nu börjar alla dressyrpass med 20 kliv.

Mars

Våren är väldigt tidig i år och vi rider till fågelkvitter varje dag. Snön smälte undan med rekordfart och ridbanan börjar bli riktigt bra att rida i så nu kommer vi igång ännu mera. Roligt! Målet är att hon ska vara i full kondition igen under våren.

April

Har ridit för Hanna igen. Det var sååå roligt. Första träningen för henne sedan juni 2012. Det är en rätt lång lucka. Det märkt att även Hanna har tagit många steg framåt under den tiden och det var lite annorlunda träning för mig. Men så nyttigt förstås. Ännu större fokus på grunderna. Som vanligt när jag sitter själv för länge börjar jag göra för mycket i sadeln. Jag överrider. Nu fick jag tvinga mig att INTE göra utan bara känna och satan i gatan vad det var svårt. Kroppen lever sitt eget liv ibland. Men vi hittade rätt emellanåt och vi över på vår läxa till ästa träning. Sökningen till handen, öppen och lång form, insvinget, ordentligt tempo skolor och volter. Ja, vi ska öva.

Maj

Det har blivit ridning på halvfart nu igen. Det är så mycket som kommit i vägen, mycket jobb osv. Vi har varit mer i skogen än på ridbanan, men det gör inte så mycket. Hon har varit igång ändå. Hon börjar dessutom bli tärd av att ge dig. Överlinjen finns inte kvar. Mycket muskler saknas nu och hullet är intemycket att komma med. Jag är inte van att hon är så tunn. Hon brukar ju vara i lite överhull hela tiden. Det är dags att få iväg Mixen på bete så att hon får behålla näringen själv. Jag har ökat fodret i flera omgångar, men det enda som händer är att hon får mera mjölk. Hon får inte behålla det själv. Att digivning tar så hårt på stoet räknade jag inte med. Inte så mycket.

Juni

Bronco flyttade in i hagen i början av juni. Sawanna som den vakthund hoon är lät honom inte komma nära Mixen. Hon jobbade hårt för att hålla dem åtskilda och blev förstås jättetrött. När Mixen efter en vecka åkte på bete hemma hos Hanna, blev hon förtvivlad. Det första dygnet sprang hon omkring och ropade efter honom konstant, sen blev det lugnare och på tredje dygnet verkade hon acceptera det och blev lite kompis med Bronco. Mjölken avtar och juvret krymper för varje dag som går. Vi red ett jobbigt men jättebra träningspass för Hanna också.

Nu är det nedtrappning inför betet som gäller. Blir skönt för henne att få äta upp sig lite oc återhämta sig ordentligt. Dagen före midsommar gick vi bort med hästarna till betet. Nöjda hästar som dök ner i gräset direkt. Andra dagen stod hon och kliade manke med Bronco och det är ju en skräll. Inte många hästar som får det och absolut inte en valack. Han måste ha gjort gott intryck.

Juli

Nu är det två killar med Sawanna på betet. Inte bara Isabelles Bronco utan även hennes syster Josefines häst Starlight, har fått komma dit. Han väntar på att, förmodligen åka tillbaka till Holland. Sawanna verkar nöjd med sällskapet. Hon är fortfarande en aning tunn, men hon har inte gått så länge än. Jag hoppas hon äter upp sig lite till, annars får jag stödfodra. Sen är det musklerna som måste byggas upp. Muskulärt har hon tappat väldigt mycket.

                                               sawanna och Bronco

Roligt att se hur Sawanna låter de båda killarna ta kommandot i hagen. Hon låter dem faktiskt bestämma. Sawanna tar täten när de ska flytta på sig, beta längre bort eller gå in under träden. Då följer killarna snällt efter. I övrigt bestämmer killarna.

Det har varit väldigt varmt. Runt 30 grader i en vecka. Det är knastertorrt i markerna och växer inte ett dugg. Betet börjar bli knapert. Kommer det inte regn snart måste vi tilläggsfodra.

De verkar dock inte så påverkade av värmen. Skönt att de har så mycket träd som ger ordentligt med skugga. De dricker också mycket vilket är bra i den här värmen.

Det kommer att flytta i en ny kompis till hästarna efter sommaren. Ett P.R.E-sto som heter Diva. Ska bli spännande. Hennes matte med familj kommer hitflyttande från Stockhollm och matte Helena är också intresserad av AR. Det ska bli roligt att ha någona att prata träning med här hemma.

Augusti

I skiftet juli/augusti drabbades Sawanna av fotosensibilitet. Vi hade flyttat hästarna till en annan beteshage. En liten insådd vall med lite skog i ena änden. Redan dagen efter vi släppt dem sprang Sawanna stressat fram och tillbaka och kliade sig hetsigt. Ett område på ena sidan var svullet. Dagen efter flyttade jag tillbaka dem till den vanliga beteshagen. Hon drog en djup suck och gick in under träden och stod stilla för första gången på ett dygn. Stackars tjejen. Sen ändrades det drabbade området dag för dag. Huden tjocknade rejält, blev hårt och veckade sig. Det sprack sedan i vecken och varet rann. Jag sökte snabbt information och köpte ett eksemtäcke. Det viktigaste vid fotosensibilitet är att skydda hästen från solljus/uv-ljus.

När de äter något de är överkäsliga mot och samtidig utsätts för solljus startar en process som gör att huden bränns sönder inifrån. Obehagligt.

En bildserie på processen under en dryg månad.

Efter någon vecka tog vi hem hästarna från betet. Det var lättare att behandla hennes sår hemma. Det fortsatte förändrar ganska snabbt och jag drog bort stora bitar av bränd hud.

När all skadad hud var borta var huden inte lika öm och i slutet av augusti började det så smått växa ut ny päls. Täcket får hon ha på sig en bit in på hösten för att skyddas ordentligt mot solen. Hon gillar inte alls att ta på täcket, men vi har inget val. Det måste skyddas.

I slutet av augusti flyttade Diva in. Mes stort lugn och pondus tog hon över i hagen på tre dagar. Sawanna verkar fortfarande förvirrad och ovan situationen, men honkommer säkert tycka det är skönt när hon vänjer sig. En helt ny situation för henne. Har longerat lite i bara grimma eftersom det inte gått att ha en gjord på henne.

September

Nu äntligen har allt läkt så pass att jag vågade sätta mig på henne. Tog en liten stund barbacka och det var roligt att rida igen. Det har gått nästan 3 månader sedan sist. 5/9 satte jag på sadeln igen. Pälsen växer bra på det drabbade området. Nu kan vi sätta igång igen.

Har ridit en vecka nu. Korta pass på 15-20 minuter på ridbanan och ca en halvtimme i skogen. De första passen på ridbanan kändes det som om vi hade ett berg att bestiga och som om allt var borta, men sen började den hända saker. Koncentrerar mig på grunderna nu. Sökningen till handen var inget vidare och utan den är det ingen idé att göra något annat, så där är fokus nu. Det var riktigt bar igår. Konditionen verkar vara kvar. Vi skrittar mycket och travar lite än så länge. Har tagit någon liten galopp på skogsstigen. Skönt att komma igång.

Har utökat uteritterna lite nu. Vi är ure 30-60 miuter. Det är mycket skritt och lite trav och galopp. Vi får trava och galoppera på skogsstigarna än så länge för hon är bara skodd fram och ömmar ute på vägen i annat än skritt. Men det är bra med mycket skritt under uppbyggnaden så det gör ingenting. I paddock kan vi rida i alla gångarter. Där ömmar hon inget alls. Det är dags att boka in en träning för Hanna nu.

I hagen råder lugn. Efter ett par veckor var balansen utjämnad och Sawanna och Diva verkar vara riktigt bra kompisarnu. De viftar flugor åt varandra och till och med kliar manke och delar på maten ibland. Skönt.

Oktober

Motgång igen. Jag hann bara rida i tre veckor så kom nästa grej. Sawanna fick ett sticksår i höger bak som trots rengöring blev infekterat. Veterinär, smärtstillande och penicillin. HOn kunde knappå gå ur oxen på morgonen tredje dagen och hade feber. Penicillinet tog bort febern direkt och hon började gå bättre, men det tog tre veckor innan såret var läkt och hon gick helt rent igen.

Nu har vi försökt sätta igång igen. Kondisen är kvar men det är mycket i ridningen att jobba med. Nu hoppas jag vi kan få fortsätta så det inte ska bli stopp igen. Det är första gången jag behöver tillkalla veterinär på våra 9,5 år tillsammans så jag ska inte klaga. Hon är en väldigt frisk häst.

Här är hon i sitt nya fina träns.

November

Nu verkar det som om vi får fortsätta vår igångsättning äntligen. Hon är pigg och arbetsvillig. Spårklippte henne i slutet av oktober då hon svettades floder i sin rejäla päls. Hon ser ut som en ryamatta. Pälsen är både tjock och lång. Skönt att slippa svettas. Nu ska vi boka en träning för Hanna.

December

Vi har ridit en träning för Hanna i början av månaden, men vi har inget flyt än. Jag halkade på snöslask och landade på min ena axel. Kunde inte röra arben alls på ett par dagar och det blev flera besök på akuten. Det ska tydligen jäklas. Efter någon vecka kunde jag röra armen lite, men det gör ju så ont. När Hanna kom så ville jag rida ändå så Helena fick hjälpa mig sadla och Hanna fick lyfta av sadeln åt mig. Att sitta i sadeln gör inte lika ont för armen är ju placerad intill sidan, men visst hämmar det ridningen en del. Att borsta hästen är inte heller enkelt. (för att inte tala om hur svårt det är att sova på natten).

Träningen för Hanna blev mest i skritt och lite trav. (för mig skull). Vi tittade på böjningen, länga/korta steg för sätet och att hon verkligen fick med sig vänster bak, vilket är lite svårt oftast. Jag fick såklart tänka på att inte överrida utan känna in, slappna av i mitt bäcken så att flödet inte stoppas och det gick riktigt bra. Jätteroligt. Det är så små delaljer som har så stor betydelse. Nästa träning är bokad till början av januari så vi får träna lite fram till dess.

I mitten av månaden flyttade Mixen hem igen. Han har varit i grannens stall sedan augusti. Grannen behövde en sällskapshäst och eftersom det bara är 100 m hemifrån kunde han lika gärna bo där ett tag. Då minskade risken att han skulle börja dia igen också.

Jag behöde nog inte varit orolig för det för när han kom tillbaka och fick träffa mamma igen så var hon mot honom som mot alla andra hästar och speciellt valacker. "Piss off". Hon släpper honom inte nära och jagar bort honom bryskt när det kommer mat.

Mycket is och hårt under större delen av december gjorde att vi, nästan som vanligt, fick hålla oss till skrittövningar och bara lite lite trav. Men min värkande axel är det heller inte helt lätt så vi gör så gott vi kan. Axelskrället verkar inte ha lust att bli bättre.

Sista veckan kom lite snö och genast kunde vi jobba mera i trav och galopp.

2015

Januari

Inget ovanligt, men snön försvann efter nyår så tillbaka till hårt och fruset igen. Nåja, det är som det är. Min axel visar ingen bättring heller så det blir som det blir. Väldigt svårt att borsta och lägga på sadel, men den bomlösa orkar jag lättare lägga på. I mellandagarna kom vår nya sadel dessutom. Ny för mig, men köpt begagnad. En Deuber and Partner Classica men steglöst inställbart framvalv. Ser knappt använd ut och verkligen jätteskön att sitta i. Det känns som ett riktigt bra köp. Sawanna verkar trivas i den också.

Nu har jag ridit för Hanna igen. I den nya sadeln förstås. Ville att hon skulle titta på den och tycka till. Hon tyckte att den  låg bra. Träningen då? Ja Hanna plockade av bridongtygeln och tyckte jag skulle rida på blank stång. (med tanke på min onda axel).  Jag har ju inte gjort det på jättelänge så jag tänkte att detta går aldrig. Det ska man nog inte tänka för det gick visst. Det var kalasbra vissa stunder, men så tappade vi allt igen. Ojämnt, men bitvis är jag enormt nöjd. Det är skönt att känna att det finns där. Vi ska bara plocka fram det. (bara och bara). Vi jobbade med böjningen mest. Se till att bogen är på plats och sen plocka med ytter bak som försvinner ut ibland. Jag fokuserar ibland så mycket på bogen att jag glömmer bort bakbenen. Skolor på det och en del med samlingen. Sawanna är en pärla och fixar detta trots att vi inte jobbat på länge, men jag är efter och inte alls med i matchen ibland.  Träning! Förbaskat bra emellanåt i alla fall och det känns fint. Jag var sjösvettig.

En träning för Hanna till hann jag med innan månaden tog slut. Den här gången fick jag rida på två händer. Det började knackigt och vi var inte synkade alls, men vi jobbade på och det blev riktigt bra sen. Fokus på att mina höfter/korsrygg ska vara ordentligt avslappnade så att inte rörelsen i ryggen på hästen hindras. Jag blir lätt låst där. Det är svårt när kroppen vill göra något annat, men när jag tänkte ordentligt på det gick det fint. Korta samlingar i traven, bara några få steg, blev väldigt bra när jag var rörlig.

Har varit på ridbanan oftare än vanligt nu och repeterat. Fler men korta pass. Det sätter sig bra och nu känns det för första gången på länge, att vi är på gång igen.

Februari

Vi är ute i skogen med Diva och Helena ibland och det är roligt med sällskap för en gångs skull. Vi skrittar mest eftersom Diva inte är så mycket igång, samt har väl mycket energi. Vi har pulsat djupsnö så de fått jobba lite.

Har varit och tittat lite på kurs för Mariana Melin och fått lite inspiration. Såg två hästar under klickerträning och ett ridpass. Det var lagom när vi stod ute i minusgrader.

Det har blivit många korta dressyrpass under månaden och två träningar för Hanna har vi hunit med. Nu känns det äntligen som om jag och Sawanna är på gång igen. Det har lossnat lite och jag känner att vi kan närma oss den form vi var i för snart tre år sedan. Ja hon var i full kodition i juni 2012 och det är ju faktiskt snart tre år sedan. Jag trodde nog inte det skulle bli så stort avbräck med dräktighet och digivning, men det blev det och det känns himla skönt att vi är på gång tillbaka på allvar nu. Sawanna har fortfarande inte tagit igen alla förlorade muskler, men även det har tagit sig lite de sista månaderna. Nu hoppas vi på vår snart. Fåglarna kvittrar så ljuvligt varje morgon när jag ska ut till stallet och de vittnar om att våren ligger och lurar runt knuten.

Mars

Ett par träningar för Hanna har vi haft under månaden och däremellan har vi tränat så gott vi kunnat. Det har varit blött och mycket snö som skulle smälta så ridbanan har varit begrnsad. Där har vi mest filat på lite detaljer och det har varit mycket uteriter under månaden. Våren har varit lite trög, men mot slutet av mars så kändes det att det äntligen är på gång.

April

I månadskiftet försvann tjälen ordentligt och på bara ett par dagar så hade jag en finfin ridbana igen. Hela banan torr och fin. Härligt!  Helt andra förutsättningar. Vi kunde börja träna mycket mera. Nu sätter vi ihop detaljerna till en helhet igen. Det känns att vi är på gång. Det går lite upp och ner. Vissa dagar känns det inte så bra, men jag gnuggar på och det lossnar efter ett tag. Vissa dagar känns det oerhört bra. Vi har inte jämnheten än, men nu är vi på väg dit.

En sak som vittnar om att det händer saker är att istället för att vara lättast att rida i vänster varv har hon nu bytt så att det går enklare i höger. Snart hoppas jag det känns lika bra i båda varven. Har börjat lite med galoppen också. Den känns rätt ok. Sawanna gör vad hon ska och vad hon kan, men där är jag inte lika bra. Det känns i min gamla kropp att det var ett tag sedan vi var i bra form. Jag måste träna. Min skadade axel är fortfarande inte bra och gör det svårare. Inte just vid ridningen, men att träna avsuttet är svårt innan den är bra. Kör mina övningar från sjukgymnasten och blir sakta lite bättre.

Maj

Och så lossnade det!  De senaste träningarna för Hanna har gått oerhört bra. Det var som om proppen gick ur. Som om pusselbitarna landade på plats. Sawanna har travat på ett sätt jag inte ens trodde hon skulle kunna. Det har varit en enormt bra "flow". Jag har varit mindre stum i kortryggen och släppt fram rörelsen bättre. Det gjorde stor skillnad. Vi har övat flititgt på våra läxor och det känns oerhört bra. Så himla roligt att rida när det är ren njutning. Nu är det galoppen som får vara lite i fokus. I traven är hon så ridbar, men galoppen ligger efter, som vanligt, så vi får jobba på den.

Har hakat på trenden med IKEAs pottor som cavalettistöd och det fungerar väldigt bra. Lite cavaletti i dressyrarbetet är bra.

Maj månad blev en njutning från början till slut. Vi har kommit längre än någontin tillsammans. Vi har ett ett flow som vi aldrig haft tidigare. Luftigare rörelser, en energi som flödar bättre och ja, allt har blivit bättre. Senaste träningen övade vi bland annat övergångar halva steg-galopp. I mars satt inte ens grunderna och nu detta. När allt föll på plats gjorde det med besked. Vi dansar och som vi dansar. Underbara häst!

Nu suger jag på den här karamellen och vid midsommar släpper jag dem på bete. Då får hon en välförtjänt semester. vilken vår. Wow! Jag är nästan i chocktillstånd än. Jag kunde inte drömma om att Sawanna ens kunde röra sig så här. Tänk vad diamanterna kan gnistra när de blir slipade.

Juni

Sagolig att rida. Det går som en dans helt enkelt. Hon svävar och jag bara njuter. Känns verkligen bra att få ge henne semester nu.

Juli

Fotosensibiliteten förra sommaren har inte blossat upp som då, men mankammen blev drabbat. Täckte henne redan tidig med eksemtäcke. Köte också ett uv-säkert insektstäcke plus att jag fodrade båda två med extra tyg över mankemmen. Huden har inte svullnad och stannade vis svagt rosa så det är ett plus, men trots att hon inte kliar sig över huvud taget så har allt tagel lossnat på den vita delen av mankammen. Hon blev helt kal, men nu har det börjat växa ut nytt tagel igen. Får nog vara snabbare på med täcken nästa vår.

Ingen reaktion på kroppen i övrigt så nu i slutet av juli har hon fått på sig sitt halstäcke som hara täcker hals och bog. Det verkar räcka.

Augusti

Nu är det 10/8 och igår fick hästarna komma hem igen. Sawanna har nästan ingen man på den vita delen av mankammen, men i övrigt har hon ingen reaktion mer efter förra sommarens fotosensivitet. Manen växer ju ut igen så det är inte hela världen. (även om hon ser lite skum ut). De få flugägg som fanns är borttagna och har börjar raspa lite på hovarna. Arbetsställningen är besvärlig för ryggen och min dåliga handled är inte förtjust i att raspa hovar. Har tagit lite på framhovarna och får ta lite allt eftersom under ett par dagar. Nästa vecka kommer hovslagaren, men vill ha dem jämna tills dess. Satt upp en stund barbacka idag. Det var så skönt för ridabstinensen var stor nu. Skritt och ett par varv i trav på ridbanan. Hon kändes mjuk och fin. Lite betesmage har hon skaffat sig, men den jobbar vi bort snart. Nu ska vi igång igen. Kul!

September

Vi kom igång mer och mer. Hon var i fin form från början, men jag är som vanligt lite ringrostig efter sommaruppehållet och hennes kondition var inte på topp. Dock gick det fort att komma tillbaka. Mycket uteritter varvat med korta pass på ridbanan. Vi red för Hanna igen i slutet av månaden och det gick riktigt bra. Jag kände innan att det inte var bra i vänster varv. Jag försökte verkligen, men fick inte till det ordentligt. Hanns tittade på oss i ett par sekunder och konstaterade snabbt att jag glömde sätta takten i vänster varv. Jag hade varit så fokuserad på att inte störa rörelsen att jag inte tänkte på den. När jag styrde upp takten så kom hela kroppen på plats och även vänster varv fungerade bra. Tänk att så lite kan göra så mycket.

Oktober

vi har kommit igång för fullt och nu känns hon fantastiskt fin. Luftig och med ett härligt flow. Jag kan sitta och leka med samlingen, skolorna, gångarterna och allt flyter. Sååå njutbart. Nu hoppas jag det inte fryser på för tidigt. Vill njuta av detta ett tag. Till och med galpppen är riktigt bra just nu. Har ridit för Hanna igen och det blev sista passet för henne på ett tag. Nu ska hon föda barn igen så vi får vänta till våren innan det blilr dags igen. Vi får träna på själva och sen finns hon ju bara ett telefonsamtal bort så skulle jag stöta på patrull så ringer jag henne bara. Hon känner både mig och Sawanna så väl att hon säkerligen kan lösa det mesta via telefonen. Hon känner till mina brister och vad jag brukar hitta på i sadeln när något inte känns helt rätt. Det kommer att gå bra.

Har spårklippt henne så nu är vinterfrisyren fixad. Skönt att slippa svettas.

November

Ja då kom vi in i november då. Mörkt och fuktigt. Inget energihöjande väder precis. Jag blir orkelsös och sänker kraven. Vi tar mest skogsturer och hon får röra på sig ordentligt, men det är inte så mycket träning. Vi ligger på en låg nivå. I november är det också dags för vaccination så då blir det en vecka med lugn ridning automatiskt. Nu fick vi kallt och lite snö under en vecka. Ridbanan var hård som betong precis som grusvägen, så det blev en vecka med bara skritt.

December

Ja när det blev plusgrader igen så kom regnet med besked så då blev allt jätteblött istället. Ridbanan gick inte att använda för reget hann inte sjunka undan. Ut i skogen. Mycket barbackaridning har det blivit.